Idag finns det många krav, man ska se ut på ett visst sätt, bära vissa kläder, säga rätt saker och bete sig på "rätt sätt". I unga år är det otroligt att viktigt att passa in för att få rätt vänner, det är inte bara i ungålder det är så, utan det förekommer i min ålder också. När man ser någon man tycker ser bättre ut än sig själv, så är det otroligt viktigt att komma ihåg att du är den du är, du är vacker oavsett om DU tycker hon var sötare just idag. Vi har väldigt svårt att ta till oss saker. Jag vet själv hur det är, någon kommer fram och säger "Gud vad snygg du är idag, snygg du är i håret & hjälp vad söt du är"- men det jobbiga är att vi har väldigt svårt att ta till oss det, vi bara fnäser bort det och börjar prata om något annat! Undrar varför det är såhär, det är så synd. Istället ska vi ställa oss varje morgon framför spegeln, oavsett om vi har en dålig dag; "Gud vad snygg jag är idag! Och den här dagen kommer bli den bästa". Jag vet att det är svårt, men övning ger färdighet!

Sen vet jag själv också hur det är när man ser ett plagg i en affär man gillar. Man har gått upp ur sängen för någon timme sen, och bara klätt på sig ett par uttvättade mjukisar och man känner sig allmänt glåmig. Man prövar den svinsnygga toppen som man har sett en snygg kändis bära. - Men usch vad fult den satt på mig. Man tänker dumma tankar att jag inte kan bära snygga kläder, eftersom den här toppen som det FLESTA kan bära är snyggt på dem, men inte mig. Men hallå? INGET plagg är snygg på någon som bara klankar ner på sig själv, och känner själv att man är sliten till tusen. Istället kan du sätta på dig bekväma kläder du själv tycker du är söt i och någonlunda fräsh i ansiktet. Jag menar inte att du ska stå två timmar framför spegeln. Men bara du känner att du är fräsh, och gillar dig själv så kommer toppen sitta som ett smack! Förstår ni vart jag vill komma?