Idag är det en sån där dag då jag saknar. Känner mig ensam idag. Jag vet att jag inte är ensam, men jag vill ha Daniel vid min sida idag. En sån dag då jag verkligen behöver få skratta med honom och bara få vara löjlig. För det är vi vissa dagar, riktigt löjliga. Usch, idag saknar jag honom, något så innenorden!
Men fy skam den som ger sig. Och jag tänker aldrig ge mig.

Ibland är jag faktiskt väldigt ledsen. Det kanske är bra att vara ledsen? Jag skulle inte tacka nej till att börja om i en helt ny stad.