Fobi för sprutor
Önskar att nålar inte fanns, jag har verkligen fobi. Det är inte kul!
då är vi två x)
mm, det är väldigt fint!
Jag hetsade upp som fan när jag skulle ta blodprov i fingret en gång för ALLA sa att det gjorde så jävla ont i fingret. Helt seriöst.... Det var det larvigaste jag hetsat upp mig för någonsin! Känns knappt någonting, det fixar du lätt! Det gäller bara o komma över sig själv :)
sv: mm superfina. Jag tittar bara på kläderna, men absolut, oftast är de i smalaste i laget.
Hej vännen.
Har haft samma fobi som du. Numera är den nästan borta.
Jag kom över den när vi försökte få barn.
Gick igenom en provrörsbehandling som innebar att jag skulle medicinera mig hemma. Det vill säga ge mig själv en spruta, två gånger om dagen i 14 dagar.
Trodde jag skulle dö.....
Men, jag ville så gärna ha barn. Bara att bita ihop og sticka sig det.
Så skulle jag till Bergen för att undersökas, de skulle ta ut ägg osv... Mera stick.
Bar bita ihop.
Det gick det med.
Efter att ha stuckit mig, tagit prover och sånt kom jag på att det kan göra ont när man sticker. Men sticker de på rätt vis gör det inte ont.
Tyvärr så blev det inget barn. Men det är sånt som händer.
Jag lärde mig ialla fall att inte vara rädd för sprutor.
Vill man nått tillräckligt mycket så går det att lära sig att inte vara rädd.
Det går bra det där vännen. Det är fort gjort. Säg att du är rädd. Be om att få ligga ner. Be om en sköterska som är duktig på att sticka.
Försök andas lugnt.
Det är inte en bagatell för någon med fobi, men det går att bli kvitt.
Önskar dig lycka till.
Stor kramen Synne.
